Så beskrev Mats Rondin – känd celloprofessor, dirigent och ledare för Huaröds kammarorkester – de 150 meter höga vindkraftverk som 2009 planerades i närheten av hans musikstudio och bostad. Mats avled 2014, endast 54 år gammal.

Mats var en känd cellist och framträdde som solist med alla svenska symfoniorkestrar, även med ledande orkestrar i hela Europa. Från 2005 var han professor i cellospel vid Musikhögskolan i Malmö.

Det som oroade Mats Rondin mer än något annat var själva ljudet från de kommande kraftverken. Det lågfrekventa ljudet skulle omöjliggöra både musikinspelning och utomhuskonserter som man haft under tio år.
– När man spelar in klassisk musik spelar man ju också in tystnaden mellan tonerna. Vi kom till Huarödstrakten just för att få tyst och lugnt, men efter att under fjorton år ha byggt upp vår verksamhet kommer vi att tvingas flytta härifrån, konstaterade Mats Rondin i en intervju med Sydsvenskan.

Naturen var en viktig inspirationskälla och trakten runt Huaröd var mycket viktig för Mats. Under hotet från vindkraftverksparken spelade han in en kortfilm med egna musikinslag. Han ville visa hur tätt samman den fria naturen och musiken hör samman och hur viktigt det är att få leva sitt liv utan negativ påverkan.
Här visar vi filmen/betraktelsen In the silence of nature – I naturens tystad. Klicka gärna på symbolen för full screen.

Läs gärna denna bok som rätar ut många frågetecken om vindkraft. Författad av Peter Skeel Hjorth. Du kan ladda hem en pdf-fil här.

Insändare i NST av Einar Fjellman
20150704

Kommentar till Jarl Flensmarks artikel 30/5 om infrabuller med rubrik ”Farliga ljud från vindkraftverk som inte hörs.”

Massmedia uppmärksammar vindkraft huvudsakligen när en ny vindkraftpark invigs och då alltid med hyllningsliknande beskrivningar över hur mycket elektricitet som produceras, hur mycket koldioxid som ”sparas” och hur höga tornen är (ju högre dess bättre). Sällan nämns något om de många och allvarliga problem som envist häftar vid vindkraft, framför allt buller och förstörd boendemiljö.

HD/NST är inget undantag. I en nyhetsartikel den 26 maj 2015 rapporterades om invigningen av de vindkraftverk i Rågåkra som Flensmark skriver om. Inte ett ord nämndes i reportaget om det buller som sedan några veckor plågar närboenden till den grad att nattsömnen störs. Inte heller ville journalisten grumla glädjen över de nytillkomna bullerkällorna med att påminna om hur flera familjer i S. Ingelsträde sedan ett år fått sin boendemiljö fördärvad av vindkraft. Att vindkraften byggs ut på bekostnad av närboendes hälsa och välbefinnande erkänns inte, utom möjligen av Höganäs kommunalråd Peter Kovacs men han tycker å andra sidan att det är helt i sin ordning.

”Buller är en viktig fråga för människors hälsa. Trots detta är frågan lågt prioriterad i samhället, både i förhållande till problemets omfattning och vid jämförelse med andra miljöfrågor.” Så skriver Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket i ett dokument 2011 för att visa ”viljeinriktning att gemensamt kommunicera och fungera som stöd för att stärka arbetet med att begränsa buller i samhället”.

Myndigheternas gemensamma skriverier har vad gäller vindkraftbuller inte gett några resultat alls. Naturvårdsverkets riktlinjer för vindkraftbuller tillåter fortfarande att 25-30% av närboenden blir svårt störda. Skärpta regler skulle hindra utbyggnaden, alltså tiger man. Ett skyddsavstånd till bostäder på 1000 meter hade omöjliggjort i stort sett all vindkraftutbyggnad i södra Sverige. Detta visste myndigheterna mycket väl när riktlinjerna utformades men man aktade sig noga för att berätta. 500 meter fick räcka.

Grävande journalistik är ett nytt inslag i HD/NST’s verksamhet och något som chefredaktör Lars Johansson får beröm för (enligt honom själv). Det är utmärkt, och vi unnar honom gärna den glädjen. Vi har också ett tips på fortsatt grävande:  vindkraftbuller. Där finns ingredienser i överflöd som borde få varje sann grävare att rysa av förtjusning. Infrabuller är bara en av dem.

Insändare i tidningen Nu av Bengt Halén och Einar Fjellman

20150815

Snart skall riksdagens näringsutskott ta ställning till förslag om utökat stöd för bl.a. vindkraft. Det tycks för många ledamöter vara en självklarhet att vindkraft skall stödjas för att säkerställa en produktion på 30 TWh per år. Sedan några år finns emellertid goda skäl att ifrågasätta fortsatt stöd till landbaserad vindkraft. Det handlar om bullerproblem som är så stora att de nu uppmärksammas av tillsynsmyndigheter som anser att situationen är alarmerande och vill ha en översyn av hela regelverket för vindkraftbuller.

Bullerskandalen i byn Ekestad i Kristianstads kommun har blivit en rikskänd sinnebild för vindkraftbuller som går långt utöver vad som förespeglats i ansökningshandlingar. Maktlösa närboende finner att de inte har stöd vare sig av naturvårdsverkets riktlinjer för buller eller tillsynsmyndigheter som tvingas följa ett otidsenligt regelverk. I ett yttrande den 9 februari till Mark- och miljödomstolen i Växjö skrev miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstad bl.a.

Generellt sett innebär svårigheterna på vindkraftsmarknaden för närvarande ett lämpligt tillfälle att se över nuvarande riktlinjer och rättspraxis i förhållande till dagens kunskap och den erfarenhet som finns från de senaste årens storskaliga vindkraftutbyggnad. Detta ser miljö- och hälsoskyddskontoret som mycket viktigt inför den fortsatta utbyggnad som kan förutses framöver om riksdagens mål om förnybar vindkraftproduktion ska uppnås. Miljö- och hälsoskyddskontorets övertygelse om att en sådan översyn behövs har sin grund inte bara i detta ärende, utan i flera berättelser från andra kommuner med vindkraftanläggningar i liknande miljöer.

Det finns idag många Ekestad i landet och det ger utslag i opinionen. Enligt SOM-institutet svarade 80% av befolkningen år 2008 ja på frågan om Sverige skulle satsa mer på vindkraft. Den siffran var 59% år 2014. Det är den mest dramatiska nedgången SOM-institutet har haft i sina mätningar på det här området säger professor em. Sören Holmberg. Han anger vindkraftbuller som en av de främsta förklaringarna.

Vi har skrivit till samtliga tillsynsmyndigheter i landets kommuner där mer än 15 vindkraftverk installerats och bett att få uppgift om vilka klagomål på vindkraftbuller som inkommit sedan 2010. Av 60 tillfrågade kommuner redovisar 37 klagomål på störande buller från sammanlagt 76 vindkraftanläggningar. I denna ansamling av bullerstörningar finns förvisso bagateller men också, och i rikt mått, tragedier där förtvivlade människor fått sin tillvaro sönderslagen och mår så dåligt att de helst vill flytta.

Så länge nuvarande bullerbestämmelser består kommer fortsatt utbyggnad i allt högre grad att ske till priset av förstörd boendemiljö och försämrad hälsa och välbefinnande hos närboende. Vi vädjar därför till näringsutskottet att icke godkänna utökat stöd till vindkraftutbyggnad på land.

En sammanställning av klagomål på buller finns i nästa inlägg.

30 juni 2015 Einar Fjellman
Färingtofta Norra ideell förening

Insändare i tidningen Nu av Bengt Halén och Einar Fjellman

20150815

Källa: uppgift om klagoärenden hos kommuner och länsstyrelser 2010 och senare. Kommuner med fler än 15 vindkraftverk installerade har tillfrågats.

Kommun/vindkraftanläggning/fastighet	Antal störda hushåll
Askersund S.Kärra 1:20, Arise	1
Borgholm Lerkaka	2
Egby	1
Rönnerum	1
Bräcke Mörttjärnberget	50 x)
Falkenberg Lövstaviken	1
Askome	3
Hjuleberg	1
Alered	1
Gullspång Lilla Årås	1
Härnösand Hemab, Vårdskasberget	1
Möckelsjöberget	1
Höganäs Täppeshusen 5:10	10
Täppeshusen 4:59	1
Södra Ingelsträde 2:16	30
Rågåkra 4:59	ca 10
Kristianstad Kiaby	4
Karsholm	22
Tollarpabjär	3
Kalmar Mortorp	3
Karlskrona Sturkö	1
Ramdala	1
Säby	1
Brunsmo	1
Laholm Oxhult Kåphult	3
Mästocka 1:46	1
Laxå Ramsnäs 2:13, Eolus	1
Hulta 1:3	2
Ljusdal Svartvallsberget	10
Mjölby Karleby 10:2	1
Skrukeby 6:2	1
Klackeberg 1:1	1
Motala Stenkilsvarv	1
Munkedal Svarteborgsskogen 1:1	2
Ås 1:1	1
Hällevadsholm Dingleskogen	4
Mönsterås Skäppentorp	1
Nässjö Smålandsvind	8
Bixia	3
Medvind	2
Ockelbo Jädraås vindkraftpark	2
Vackerdalsberget	2
Piteå Dragaliden	1
Ragunda/Sollefteå Björkvattnet	1
Ögonfägnaden	20
Ronneby Lilla Kulleryd	30
Sandviken Jädraås vindkraftpark	1
Simrishamn Östra Herrestad	3
Gärsnäs	1
Södervidinge	1
Sjöbo Vanstadtorp 2:12	1
Eggelstad 5:17	1
Skara Viglunda 1:1	1
Skallmeja 6:3	1
Strömstad Vik/Neanberg	1
Strömsund Havsnäs	20
Tanum Tannam 4:10	1
Torsås Påboda	10
Ekaryd	1
Gettnabo	2
Kvilla, Green Extreme AB	7
Uddevalla Lejdeberget	1
Umeå Hörneå 8:455	1
Varberg Gummaråsen	2
Västra Derome	15
Vara TL Vind, Tråvad 8:1	1
Tråvad 13:9	2
Längjum 8:10	1
Hällum	1
Ystad Örum 33:2	1
Alevind AB	2
Eolus (Äsperöd 1:3)	3
Raftastens Jordbruks AB	1
Stefan Widen AB	1
Åsele Storrotliden	ca 240 x)
Örebro Dömmesta 10:2	2

obs!

Insändare i Norra Skåne av Einar Fjellman, 20160805

Under ett tiotal år har landskap i hela Sverige genomgått en förvandling som i omfång och brutalitet saknar motstycke. Det kallas omställning till förnybar energi, d.v.s. vindkraft.

[expand title=”LÄS MER”] På gränsen mellan Skåne och Halland, uppe på Hallandsås, ligger Björsåkra-Bölinge naturreservat. Det är en trädlös ljunghed, utan hinder för en av nordvästra Skånes vackraste utsikter. Mot norr mil efter mil av fri syn över skogslandskapet och i fjärran en obruten, rak horisont. Det är en utsikt över ett landskap som vilar och skänker ro. Så har det varit i århundraden.

Denna beskrivning stämmer tyvärr inte längre. Det är på platser som Björsåkra-Bölinge man fullt ut inser vilken enorm inverkan vindkraftverk kan ha på ett landskap. Med säker blick för maximal miljöstörning har exploatörer, politiker och naturvårdande myndigheter med förenade krafter rest ett femtiotal vindmöllor som i en milslång ridå bryter horisonten och trasar sönder ett tidigare homogent skogslandskap. Betraktarens ögon börjar ofelbart att flacka, det stora lugnet infinner sig icke.

Nu skall det bli ny fart i vindkraftutbyggnaden. Regeringen ökar subventionerna och har dessutom tillsatt en nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. ”Samordnaren skall synliggöra och främja aktörernas arbete för ett fossilfritt Sverige och tillhandahålla en plattform för dialog och samarbete” skriver Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat,  i ett pressmeddelande. Samordnare blir Svante Axelsson, avgående generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Mer vindkraft påstås vara en nödvändig del i det kommande Fossilfria Sverige trots att vi i årtionden haft en fossilfri elproduktion helt utan vindkraft. Den sortens omvända logik i klimatpolitiken har emellertid aldrig stört miljöpartiet och inte heller Naturskyddsföreningen. Föreningens generalsekreterare har gjort sig känd som en närmast förblindad förespråkare för vindkraft, oförmögen att se de svåra ingrepp i naturen som vindkraften för med sig. Den som hört Svante Axelsson tala som firad gästföreläsare vid vindkraftbolaget Eolus årliga bolagsstämmor vet vad som nu väntar.[/expand]

Av Peter Skeel Hjorth, journalist